Svenska Schäferhundklubben

MT-utvärdering för utskrift

MT-Utvärdering

Avelskommitténs mentalutskott informerar

Utvärdering av MT

Text: Catrina Björk

Statistik: David Lundgren

Faktagranskning: Reino Oskarsson & David Lundgren

 

MT- Mentaltest för hund

Kort historik

1966 introducerades ett första officiellt mentaltest inom SBK och först ut var rasen schäfer. Efter några år anslöt övriga bruksraser till provet som då gick under namnet avelskorning. Det skulle dröja ända till 1979 innan korningen fick en standardiserad utformning. Ytterligare 20 år senare 1999 påbörjades en revidering av korningens mentaldel MT som utmynnade i ett nytt regelverk som trädde i kraft 2007.

Bakgrunden till detta var att man genom åren hade sett ett behov av begrepps och egenskapsförenkling. Många gamla uttryck skrotades t ex social kamplust, nervkonstitution och skärpa. En ny terminologi ersatte den gamla med avsikt att tydligare fokusera på olika nyckelbegrepp och vad dessa står för.

Social- nyfikenhet/självsäkerhet/samspel - Samarbete – Gripa-hålla fast/erövra föremål

Förföljande och gripande – Uthållighet - Handlingsförmåga - Rädsla – Nyfikenhet - Aggression

Anpassningsförmåga – Koncentration – Avreaktionsförmåga – Minnesbilder

 

Bedömning och poängsystem

På ett MT värderas/mäts hundens reaktioner i olika testsituationer och bedöms i ett tvådomarsystem. Arv och miljö formar individer på olika sätt och tar sig individuella uttryck, i varierande grad av motivation och hög eller låg retningströskel.

MT fyller en mycket viktig funktion, som avelsverktyg för uppfödare, men också som värdemätare för den enskilda hundägaren. I såväl vardagssituationer som för träning och utbildning inom bruksgrenarna. Tillsammans med L-testet är det också en värdefull utvärdering för lämpliga kandidater till tjänstehundutbildning. När nu ”nya” MT redovisas statistiskt för första gången, med fördelningsprocent för respektive ruta, öppnar sig nya möjligheter för mera noggrann analys av de hundar i vår schäferpopulation som genomgått mentaltestet.

Totalsumman på MT är 600p. Hunden måste vara mellan 18 m och 48 månader för att delta. Bedömningen vilar på en femgradig intensitetsskala med betygssättning i bäst/sämst gradering. Det finns tre resultatnivåer. Icke godkänd, godkänd och väl godkänd. Testet är uppdelat i två delar där minimumpoäng krävs på båda delar. Lägsta totalpoäng för godkänt resultat är minst 300 p. Även skott och imponer / hotbeteende graderas men utan poäng. För att uppnå väl godkänt resultat krävs över 480p.

Rasstandard

I rasstandarden för Tysk schäferhund finns vissa riktlinjer för mentala egenskaper som gäller uppförande och karaktär. Önskvärda egenskaper är:

-Jämt humör och balanserat temperament

- nervfast, självsäker och frimodig

- godlynt (utom i retningsläge)

- uppmärksam och följsam

- robust och självsäker

- naturliga driftsanlag

Allvarliga fel: Alla avsteg från de ovan beskrivna rasegenskaperna som negativt kan påverka hundens arbetskapacitet

Diskvalificerande fel: Aggressiv eller extremt skygg hund.

Det kan vara viktigt att ta rasstandarden i beaktande, när man studerar utfallet på MT. En mångsidigt arbetande ras, som skall fungera som bruks och tjänstehund, kan inte göra avkall på de egenskaper som ligger till grund för träningsbarhet och bruksduglighet. Forskning visar att hög mottaglighet för träning, karaktäriseras av intresse av att samarbeta med människor, och lekfullhet. För att fungera som bruks och tjänstehund, måste en bra schäfer kunna behålla fokus och intresse för uppgifter den ställs inför. När en hund visar låg grad av träningsbarhet, hänger detta ofta samman med avsaknad av samarbetsintresse och svårigheter med att behålla intresse och fokus för uppgifter som hunden presenteras för. Många av de beteenden och reaktioner vi studerar på MT gäller naturligtvis också för hur hunden fungerar i vardagen. Är hunden skottfast på banan, så är det förvisso mindre risk att hunden utvecklar ljudrädsla för t ex åska, fyrverkerier och smällare etc. Är hunden socialt självsäker kommer umgänget med människor att fungera tryggt och bra.

 

Utvärdering  MT

Statistiken för MT bygger på 1636 provtillfällen.

Samarbete/Lek

Syftet: Hundens lust och sätt att leka tillsammans med främmande person med ett föremål.

Utfall: Ca 1/4 av hundarna kommer tillbaka utan uppmaning till föraren, men hälften av de testade hundarna har tidsfördröjning och behöver upprepade uppmaningar. 1/5 kommer till testledaren självmant utan påstötning men en stor grupp behöver uppmaning och hela 17 % hamnar med kryssen i ruta 1 och visar inget eller kortvarigt intresse för föremålet

Reino Oskarssons kommentar: Med tanke på den procentuellt stora grupp som har brister i samarbetet bör man avelsmässigt se upp med detta.

Gripande och konkurrens om föremål på 5 och 40 meter

Syftet: Hundens disposition för att aktivt gripa, hålla fast samt slita och dra i föremål i syfte att vinna detta i en social konkurrenssituation.

Utfall: När det gäller gripande, har en majoritet av hundarna ett bra gripande och griper med hela munnen, 1/5 har någon tidfördröjning på 5 meter, vilket ökar till ¼ på 40 meter. Ca 10 % griper försiktigt eller inte alls. Nästan 1/3 har ett fast fullt bett på 5 och 40 meter. Dock hamnar största gruppen med kryssen i ruta 3 och byter tag flera ggr. När det gäller kamplusten ligger 37 % på idealet på båda avstånd men 5 och 9 % kampar inte alls.

 

Reino Oskarssons kommentar: Svagheterna i gripandet är att fasthållandet, vilket bör beaktas i avelsarbetet. I övrigt ser detta moment bra ut.

Förföljande och uthållighet

Syftet med detta moment är att testa hundens lust att springa efter och gripa ett litet föremål i rörelse.
I momentets andra del testas hundens benägenhet att visa uthållighet i sina ansträngningar att få tag i ett oåtkomligt mindre föremål.

Utfall: ¼ startar tveksamt men fullföljer. Majoriteten d v s över hälften av hundarna startar med hög fart målinriktat .1/10 startar inte alls. 17 % griper direkt, ca 1/5 direkt men släpper 22 % tveksamt med tidsfördröjning

Över hälften av hundarna har dålig uthållighet. Vilket innebär att de inte försöker finna det dolda bytet alls eller jobbar mindre än 30 sek. Ca ¼ jobbar på bra i 60-90 sek.

Reino Oskarssons kommentar: När det gäller uthålligheten, som för närvarande ger mycket dåligt testresultat för Tysk schäferhund, bör vi antingen kontrollera om egenskapen testas på rätt sätt eller ta detta på största allvar i avelsarbetet. Uthållighet är en mycket viktig egenskap för arbetande raser.

Social självsäkerhet

Syftet är att se hundens självförtroende i sociala situationer. Hundens trygghet i hälsningssituationer. Hundens stabilitet i möten med främmande människor.


Utfall: Positivt utfall där en mycket stor del av hundarna visar sig socialt säkra. Utfallet indikerar på att social osäkerhet inte är något problem för deltagande schäfrar på MT. Bara ¼ visar social osäkerhet i någon form.

Reino Oskarssons kommentar: Här kan vi se en av schäferns starkare sidor som tydligt visar schäferns sociala kompetens.

Social nyfikenhet

Syfte: Hundens förmåga till socialundersökning. Hundens vilja till att bilda tillfälliga relationer/grupper. Hundens kontaktbenägenhet i möte med främmande människor.

Utfall: Även här hittar vi glädjande statistik som visar att en majoritet av hundarna är socialt nyfikna när de har anledning och svarar på kontaktinvit. 0 % ( !!!! ) uppvisar skyggt beteende

Reino Oskarssons kommentar: Även detta är mycket bra resultat för rasen Tysk schäferhund.

 

 

Socialt samspel

Detta moment syftar till att testa om hunden engagerar sig i en social leksituation, utan hot eller aggressionssignaler från figuranten.
Domarna värderar hundens förmåga att svara på lekinviter, att spela med i ett socialt växelspel och om hunden själv uppmanar till lek eller kamp.

Utfall: I detta moment får vi en hälften- hälften situation. En tydlig uppdelning i en grupp som bjuder upp figurant och/ eller spelar med och en annan grupp som svarar svagt eller inte alls på lekinviter. Procentsatserna för de båda grupperingarna är mycket jämna.

Reino Oskarssons kommentar: *- Här uppdagas en brist i bedömningsprotokollet där samtliga bruksraser i ruta 3 (svarar på lek och lekinviter) hamnat på enstaka %, orsaken är inte känd.

 

Handlingsförmåga

Syftet är att testa förmågan att med engagemang och rationella beteenden lösa uppgifter.

Utfall: Majoriteten av testunderlaget visar bra handlingsförmåga och försöker lösa situationer dock med viss skillnad i intensitet men nästan 1/5 har dålig handlingsförmåga vilket får till följd att de inte försöker lösa problemen eller mycket kortvarigt agerar.

Reino Oskarssons kommentar: Det är en relativt bra siffra men det som oroar mig är det är hela 17 % som endast kortvarigt försöker lösa problemen. Dessa hundar blir mycket svårarbetade för sin förare när de ställs in för problem i vardagen.

 

Anpassningsförmåga

Syftet är att testa hundens förmåga att anpassa styrkan i beteendet i förhållandet till retning.

Utfall: 1/5 visar mycket bra anpassningsförmåga och anpassar intensiteten i testsituationerna. Övriga ligger lite/mycket för högt eller lågt i momentet.

Reino Oskarssons kommentar: Här har vi ett moment vars utfall ger för stora variationer. Man bör sträva efter att få en jämnare anpassningsförmåga. Något att ta tag i när det gäller avelsarbetet.

 

 

 

Koncentration

Syftet är att testa hundens förmåga att behålla fokus på uppgiften.

Utfall: Här kommer vi till ett moment där vi tyvärr ser att schäfer har problem. Endast 5 % har obruten koncentration genom hela testet. En alltför stor grupp 40 % har avbrott i flera situationer och gör annat och för 1/4 är avbrotten långa med ovidkommande handlingar och okoncentration.

Reino Oskarssons kommentar: Detta är ett mycket stort problem, koncentrationen är mycket viktig i både bruks och tjänstehundsarbete. Här måste krafttag tas i avelsarbetet.

 

 

Avreaktion

Syftet är att se förmågan till att tillgodogöra sig information efter en känsloladdad upplevelse.

Utfall: Majoriteten avreagerar snabbt eller med någon tidsfördröjning dock finns en grupp på ca 35 % som har vissa problem och behöver längre tid på sig i flera situationer. 1 % kan inte avreagera alls.

Reino Oskarssons kommentar: Ett bra resultat men man måste se upp med den gruppen på ca 35 % som har vissa problem och måste ha längre tid på sig.

Minnesbilder

Syftet är att undersöka hundens förmåga att skapa och behålla positiva/negativa upplevelser i minnet.

Utfall: De flesta hundar har positiva minnesbilder men 1/4 av gruppen har viss påverkan av enstaka undvikande beteenden och 8 % blir märkbart påverkade av negativa minnesbilder.

Reino Oskarssons kommentar: Ett bra resultat med tanke på hur viktig minnesbilden är. Men, man bör se upp med undvikandebeteenden.

 

 

 

Rädsla

Syftet att bedöma hundens förmåga att hantera rädslor.

Domarna observerar eventuella undvikande beteenden, allt från en undvikande blick till flyktbeteenden under testets gång. Den samlade bedömningen dokumenteras under nyckeln rädsla.

Utfall: Majoriteten, över hälften av gruppen testade hundar, är helt eller i stort sett orädda. 1/4 uppvisar viss rädsla och 16 % rädsla.

Reino Oskarssons kommentar: Med tanke på vilka enorma problem rädslan ställer till med hos våra hundar så tycker jag att detta är ett mycket tillfredställande resultat.  Men 25 % uppvisar en viss rädsla och 16 % rädsla. Ur avelssynpunkt bör man se upp med dessa siffror och sträva efter att minimera antalet individer som uppvisar rädslobeteenden.

 

Aggressivitet

Syftet är att bedöma hundens benägenhet att bli arg och hur mycket allvar den visar.

Domarna värderar hur lätt hunden har att visa aggressiva beteenden och grundar sig på observationer av visade hotbeteenden, allt ifrån kropps och ögon hot till attacker under flera av testets moment, en viktig aspekt vid bedömningen är om hundens aggressiva beteende upphör i att hotet upphör.

Utfall: En överväldigande stor andel av hundarna visar måttlig / liten eller ingen aggression. 0 % visar kvarstående aggressivitet och 3 % stor aggression.

Reino Oskarssons kommentar: Bra siffror! Mycket bra när det gäller kvarstående som är 0 % men också utmärkt när det gäller måttlig och liten aggression.  

 

Nyfikenhet

Syftet är hundens vilja att undersöka (avsluta) något som den reagerat på.
Hundens nyfikenhet bedöms under ett flertal av testmomenten. Den summerade bedömningen bygger på hundens förmåga att självständigt vilja undersöka efter att ha upplevt en känsloladdad eller ny situation.

 

Utfall: Här ser vi att de flesta hundar har stor eller ganska stor nyfikenhet som hjälper dem fram utan förarhjälp. 1/3 behöver hjälp och 11 % lång tid och hjälp.

Reino Oskarssons kommentar: Här finner vi också mycket bra siffror med tanke på hur viktig nyfikenheten är.

Skott

Momentet skottprov testar hundens reaktioner och förmåga att aktivera sig under skottlossning.

Utfall: Här får vi ett mycket positivt utfall med 79 % skottfasta utan reaktion och endast kontroll första skottet. O % avviker från platsen och bara 1 % låser sig men stannar kvar. Övriga procent har viss aktivitetshöjande reaktioner men ingen ängslan.

Reino Oskarssons kommentar: Glädjande siffror som visar att Tysk schäferhund tillsammans med Rottweiler stärker sina positioner bland bruksraserna på MT, när det gäller skottfasthet.

 

Imponer /hotbeteenden

Här tittar domarna på hundens kroppsspråk vid hantering. Detta är ett nytt tillägg från 2012 och finns ännu inte med i statistiken. Momentet har heller ingen poängbedömning.

Arvbarhet

Det test som legat till grund för mest omfattande studier, när det gäller arvbarhet, är MH-mentalbeskrivning hund. Vid ett MH beskriver man ett uppvisat beteende. Begreppet arvbarhet definieras av hur stor del av skillnaden mellan föräldrarna och rasmedelvärdet som förväntas återkomma hos avkomman. Arvbarhetens storlek, vilar alltså på hur väl man lyckas mäta ärftliga skillnader mellan hundar. Arvbarhet kan ha värdet 0-100% och ser man på MH så varierar den mellan olika moment och även mellan olika raser. För Tysk Schäferhund, som för övrigt är den ras som har i särklass flest beskrivna individer, ligger arvbarheten på MH för schäfer på mellan 5 och 25 %. Omfattande forskning på MH-data har gjorts, där bl a analyser gjorts som gett stöd åt fem faktorer som antas ligga till grund för fem personlighetstyper, som kommer till uttryck i testet. Forskning och studier som bygger på MH, pekar på viktiga samband mellan bl a lekfullhet, nyfikenhet och orädsla och framgång på bruksprov. De egenskaper som idag mäts och värderas på MT, är i än högre utsträckning än tidigare anlag som är utslagsgivande för graden av träningsbarhet och bruksduglighet hos våra bruksraser. MT kompletterar också och följer upp MH, genom att dokumentera aggressioner och rädslor hos den vuxna hunden, på ett tydligare vis.

När det gäller ärftlighet skall i sammanhanget nämnas följande. Texten är hämtad från den kände framlidne genetikern, Per-Erik Sundgren.

”Redovisningen av ärftlighetsgraden och dess användning gäller bara för egenskaper som nedärvs med många arvsanlag och där man måste mäta, väga eller bedöma för att fastställa den enskilda individens värde i en egenskap. Ärftlighetsgrad är däremot inte tillämpligt på vad som kallas kvalitativa egenskaper, d.v.s. sådana egenskaper där man kan klassar hundarna i grupper med blotta ögat. Det gäller exempelvis egenskaper som pälsfärg, hårlag, en lång rad ärftliga defekter m.m. I de fallen får man diskutera arvsgången för de enskilda arvsanlag som styr egenskapens utveckling. En annan missuppfattning som måste undanröjas är att ärftlighetsgraden har något med den enskilda hundens nedärvningsförmåga att göra. Ärftlighetsgrad är ett medelvärde för den säkerhet med vilken vi kan bedöma avelsvärdet hos enskilda hundar och ingenting annat. ”

 

 

Svenska Korningen

Denna tvådelade kontrollfunktion består av en mentaldel och en exteriördel. För att erhålla titeln korad måste hunden vara godkänd på både mentaldelen samt exteriördelen. Titeln Korad är en officiell merit och resultatet redovisas på SKKs hunddata.

Slutord

För att Tysk Schäferhund skall kunna behålla och förädla sina bruksanlag och fortsätta vara en allsidig arbetande ras, måste det mentala urvalsarbetet vila på sundhet och arbetslust. Om vi skall kunna förändra vår ras i den riktning vi vill måste avelsdjuren utgöras av individer som ligger på en nivå klart över rasmedelvärdet. MT säger inte allt om en hunds mentalitet men fungerar som ett excellent hjälpmedel för både uppfödare och den enskilda hundägaren. När nu MT sammanställs statistiskt, får vi ännu större möjligheter att jämföra skillnader mellan hundar och ju fler hundar som testas desto bättre ur forskningssynpunkt. I Svenska schäferhundklubbens grundstadga poängteras rasklubbens uppgift i § 1

”Väcka intresse för och främja avel av sunda, mentalt och exteriört goda hundar av schäferras och bevara och utveckla dess bruksegenskaper.”

Korningen och MT fyller en mycket viktig funktion för att säkerställa detta.
Dock bör man ta i beaktande och vara medveten om att det är för få hundar som kommer till MT för att den skall kunna ge en rättvis helhetsbild av Tysk schäferhund.

 

Referenser:

MT statistik/ SBK oktober 2012 av David Lundgren

Utarbetande av ett beteende och personlighets test för avelsändamål.

Av Curt Blixt, Per Arvelius, Kenth Svartberg, Sophia Trenkle -Nyberg

Bilaga - Historik av Curt Blixt

Personlighet hos hund – egenskaper och rasteori av Kenth Svartberg

Genetiska analyser av MH - Arvelius, Fikse, Strandberg

Personlighetsanalyser baserad på MH-data av Kenth Svartberg

Mentalitetsboken- Curt Blixt och Inga- Lill Blixt, Kenth Svartberg

Anvisningar Mentaltest – Svenska Brukshundklubben 2012-01-01

 

Hantering577

 

Dragkamp577

 

Jakt577

 

Uthållighet577

 

Figurrad577

 

Avståndslek577

 

Dumpe577

 

Skrammel577

 

Släden577

 

Släden2 577x